vilket gäng är du med i?

scripturetest nästa vecka. Mina ögon blöder. 200 freaking verser utantill. Vi har dock två keywords som ska hjälpa oss komma ihåg dem. Kan typ 150 bra, har ngra till att jobba på. Är verkligen "skoltrött" nu, orkar inte. Men vad gör man. Orka med discipline. Dessutom får man inte graduata om man inte klara provet. 95% rätt måste man ha. Jag kommer få 100%. I feel it.

Det känns i luften att det är den sista tiden.. Folk börjar slacka. De är inte lika excited about life. Det är så kul att se, vi har sk shortterm team som kommer hit för en vecka eller två och jobbar på dream center. De är såååå taggade för allt, och är super exalterade. Vi gamla rävar bara suckar och säger; om de bara visste..haha! Men jag är inte bitter. Nej nej. Missförstå mig rätt, jag älskar att vara här, men kalla duschar, värdelös mat och aldrig ensamtid börjar ta på det.

Som jag kanske nämnt så har ju vi tagit över ungdomsarbete här. Så mkt att göra. Lördagar är ju kidsens dag. Efter adopt a block bussar vi in ungar från hela L.A, mestadels från ghettot, projects, som de kallas. Så ni kan förstå att vår ungdomsgrupp inte är den stereotypa. Men det är intressant. Alla ungar är uppdelade i smallgroups, med typ 5-6 ungar i varje. Innan var smallgroupsen uppdelade efter vart de var från, vilket hood så att säga, nu är det helt random, för att de vill ska sammanhållning mellan alla. Tro det eller ej, men de satte mig som en ledare för en av grupperna. Måste erkänna att lördagar har varit den dagen jag har fasat, har inte riktigt kännt att det är mitt kall att jobba med ungdomar, spec inte ghetto kids som är uppkäfiga och inte tycker om mig. Haha. For real, hur mkt gemensamt har jag med dem liksom? Men nu så är det dags att ta tag i det. Kände att Gud verkligen ville stretcha mig till det yttersta nu i sluttampen.

Och vet ni? Jag gillar det faktiskt..

Har lärt känna några kids nu, det känns bra. Vår smallgroup, som jag har med två andra, har dock varit kaotisk. Efter lite aktiviteter, mat och ett enklare möte har vi våra smallgroups för att diskutera vad A.B snackade om. Vi har typ frågor och liknande som vi ska diskutera emellan. Nu i lördags så satte de den värsta rebelliska ungen, Jo, i min grupp. Han kom in, tog en stol och satte sig längst in i hörnet av rummet och satte på sig sin ipod. VI försökte få med honom i samtalet, gick inte helt bra. Efter ett tag blev han lite intresserad av vad vi pratade om, och helt plötlsigt började ungarna diskutera vilka gäng de är med i, och om "that is a problem?!?!",för den ena tjejen var en blood, medan han var en Grapestreet. aaaaaaaaaaaahhhhhhhh. Jesus! Vad kaaaaaaden gör man?!!!?!?

Sen stormade en tjej ut, för hon klarade inte av det snacket, så jag sprang efter henne och pratade med henne, medans de andra trodde att hon gick ut för att hon var rasist (hon var den enda hispanic, de andra är svarta) Så då fick jag prata med dem efteråt och säga "Neeeeej, absolut inte, hon har en dålig dag". For real. Stretchande? Ja. Men på ngt sätt så känns det som att vi når fram till dem, och förhoppningsvis så kommer detta betyda ngt för dem i det långa loppet. Våra ledare tar det hela smallgroup grejen väldigt seriöst. Vi måste ringa våra barn varje vecka, visa dem att vi bryr oss, etc, för att inte förlora dem. Helt klart bra concept, måste bara komma ur min comfort zone och ringa vissa barn som jag knappt känner. Lite konstig sits. Måste få bort lite av de svenska normerna ur mig.

Hej liv. Annars så är livet lugnt. Har dansprac 2 ggr i veckan med cris, kollar på so you think you can dance hemma hos svenske Michel varje onsdag, möte torsdag och söndag. Allt blir en rutin. Även ett liv som ibland känns för overkligt för att ha som rutin.

back to studying!

love.peace.joy.patience.gentleness.selfcontroll.


(en del av en av mina verser..haha!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0