Lördag kväll.. och jag är online.
Livet här är så himla annorlunda. Tänk te förut på vad jag skulle tänkas göra om jag var hemma nu. Massor saker. Och visst tror man att en lördag kväll i L.A is the shit. Måste bara inflika att det känns så bra att säga the shit. Man vill så gärna säga det, för det är ett sånt bra uttryck, men det går ju inte här. Uscha. Annars går det bra på den fronten, säger aldrig shit, har liksom inte det ordet i mitt engelska ordfråd. Iallafall, lördagar är verkligen den mest utmattande dagen i veckan. Är heeeeeelt slut.
Dagen börjar kl 09.15 med adopt a block prayer. Sen lite info, och sen vid tio är går vi ut till alla olika bussar och åker ut till ghettona. Har verkligen börjat älska mitt hood mer och mer. Vi börjar ju som sagt alltid med att dela ut mat. Idag var det över 30 pers som stod och väntade i kön , vilket är mkt för vårat block. Vi är 5 stycken som åker ut, och fick idag tillökning bestående av Hanna, Johannes Wikbergs polare från Sveadala. Trevligt. Efter det plockar vi upp skräp, går runt och delar ut flyers om möten och foodtruck och Metro kidz som åker ut till samma ställe och delar ut man och har barnmöten. Jag och vår ledare Clara, från Canada, brukar istället för att plocka skräp gå och hälsa på våra familjer. Den ena, som vi känner mest är Brandy och hennes 3 barn. Hennes yngste son TJ är mitt drömbarn. Han är sjukt vacker. Ska ta bilder nästa vecka så jag kan visa. Helt seriöst. Vilket barn. Brandy bor iaf i ett litet rum med sina tre ungar och "pojkvän" till pundare, men Brandy är ändå en tjej som har det togheter. Hon röker nog en del, men är inte en junkie på det sättet. Hon, TJ och pojkvännen hängde utanför på trapporna utanför huset, så vi satte oss där och bara pratade. Det är den största grejen med adopt a block, bara hänga med folk och lära känna dem, utan att pracka på dem Jesus. Vi satt iaf där, chillade, så hängde några yngre killar runt oss som bor i huset. En var lite creepy, sa ngt i stil med " You're fiiine, you got a boyfriend?" Varpå jag svarade efter tvekan "...yes.." haha. väldigt övertygande. Sen snackade han lite till, men han gick tillslut. Sen gjorde jag en jättedum grej, gav mitt nr till en annan kille (som liknar T.I, fast inte lika het) för att jag skulle hook him up med lite kontakter i DC, eftersom han är en rapare. Men kom på att det nog inte var jättesmart. Vi får se vad som händer. Människorna är bara så himla lost, mitt hjärta brister för dem. Ngt måste man ju göra. Bara själva grejen att två killar satt och rullade varisn joint där och började röka på är så himla annorlunda för mig. Men det är bra för mig, och det kändes bra att vara mitt i det, för vi fick äntligen en fot in i där, blev respekterade på ett sätt, och det är ändå svårt för en vit tjej som mig själv. Har verkligen svårt med det. Det är svårt att vara vit här ibland! Haha. Men jag är ju trots allt svart på insidan, så det är väl bara för mig att dra fram det. Har börjat jobba på min ghettoaccent oxå. "Girl, I will cuuuuuuuuuut you", är uppskattat. Fick höra av 5 st olika människor samma dag att jag inte hade ngn svensk accent, så det tar sig sa lollo.
Annars jobbade jag i barnkyrkan i torsdags, och gissa vad. OMG. JAG GILLADE DET. JAG TYCKER OM BARN. Kan ni fatta? Då var detta barn från 7-12 år oxå! Dessa ghettokids alltså. Man kan inget annat än att älska dem med deras attityder och sköna accenter. Hade hand om "hantverks stationen" vilket gjorde skämtet ännu större. Fattar ni eller? Snacka om att utvecklas! Känner ni förrändringarnas vindar blåsa?!?!
Uppträdde med kören i ena produktionen, Stand, på House of Blues i fredags. Det är tydligen en big deal. Massor kända människor har stått på den scenen, och stället hade världens skönaste inredning. Väldigt flum. Man kunde bara känna hur mkt droger som tagits i det huset. Fanns ett litet rum som hette "confessions" som hade ett coketable. Spännande upplevelser må jag säga. Men vi sjöng en sång, jag är ju egentligen inte med i kören, men de behövde mer rörelse, så det använde sig av dansarna oxå. Najs för oss.
Dansar häcken av mig som sagt. Har gjort ngt konstigt med min arm från ett fall vi gör i ena dansen, och den är helt jacked up. Har asont. Tar dock painkillers som funkar bra, älskar pillerna i detta landet, de är asstarka och kan köpas överallt. Har dansträningar med Criscilla utöver detta inför Pastor school. Två asbra koreografier till T.i ft Justin Dead and gone och en Brandi låt, som är såå bra. Älskar det. Det är ganska svårt, men det är bra att utmanas.
Imorgon är det kyrkan kl 08.45 som gäller, vi måste alltid vara där så tidigt eftersom vi är greeters, ska så i en av dörrarna och vara trevlig. Sen direkt efter ska vi tillbaka till House of Blues igen och uppträda åter igen. Sen ska vi antagligen hem till Criscilla och sova över, jag tri och michelle. Sjukt trevligt. Hon är världens underbaraste, hon var här och hälsade på och såg våra fruktansvärda badrum, så hon åkte och köpte nya duschdraperi, mattor och tavlor och andra inredningsgrejer till våra 3 gemensamma badrum på tjejvåningen. Vem gör det liksom?? Love her.
MÅNDAG ÄR LEDIGT! Thank God. Eftersom det går så bra Ioss på våra övningar bestämde sig Sean för att ge oss ledigt. Det ska bli typ 27 grader. Stranden. JA TACK. I Januari. Inget skämt. Ibland älskar jag detta livet.
ibland.
Dagen börjar kl 09.15 med adopt a block prayer. Sen lite info, och sen vid tio är går vi ut till alla olika bussar och åker ut till ghettona. Har verkligen börjat älska mitt hood mer och mer. Vi börjar ju som sagt alltid med att dela ut mat. Idag var det över 30 pers som stod och väntade i kön , vilket är mkt för vårat block. Vi är 5 stycken som åker ut, och fick idag tillökning bestående av Hanna, Johannes Wikbergs polare från Sveadala. Trevligt. Efter det plockar vi upp skräp, går runt och delar ut flyers om möten och foodtruck och Metro kidz som åker ut till samma ställe och delar ut man och har barnmöten. Jag och vår ledare Clara, från Canada, brukar istället för att plocka skräp gå och hälsa på våra familjer. Den ena, som vi känner mest är Brandy och hennes 3 barn. Hennes yngste son TJ är mitt drömbarn. Han är sjukt vacker. Ska ta bilder nästa vecka så jag kan visa. Helt seriöst. Vilket barn. Brandy bor iaf i ett litet rum med sina tre ungar och "pojkvän" till pundare, men Brandy är ändå en tjej som har det togheter. Hon röker nog en del, men är inte en junkie på det sättet. Hon, TJ och pojkvännen hängde utanför på trapporna utanför huset, så vi satte oss där och bara pratade. Det är den största grejen med adopt a block, bara hänga med folk och lära känna dem, utan att pracka på dem Jesus. Vi satt iaf där, chillade, så hängde några yngre killar runt oss som bor i huset. En var lite creepy, sa ngt i stil med " You're fiiine, you got a boyfriend?" Varpå jag svarade efter tvekan "...yes.." haha. väldigt övertygande. Sen snackade han lite till, men han gick tillslut. Sen gjorde jag en jättedum grej, gav mitt nr till en annan kille (som liknar T.I, fast inte lika het) för att jag skulle hook him up med lite kontakter i DC, eftersom han är en rapare. Men kom på att det nog inte var jättesmart. Vi får se vad som händer. Människorna är bara så himla lost, mitt hjärta brister för dem. Ngt måste man ju göra. Bara själva grejen att två killar satt och rullade varisn joint där och började röka på är så himla annorlunda för mig. Men det är bra för mig, och det kändes bra att vara mitt i det, för vi fick äntligen en fot in i där, blev respekterade på ett sätt, och det är ändå svårt för en vit tjej som mig själv. Har verkligen svårt med det. Det är svårt att vara vit här ibland! Haha. Men jag är ju trots allt svart på insidan, så det är väl bara för mig att dra fram det. Har börjat jobba på min ghettoaccent oxå. "Girl, I will cuuuuuuuuuut you", är uppskattat. Fick höra av 5 st olika människor samma dag att jag inte hade ngn svensk accent, så det tar sig sa lollo.
Annars jobbade jag i barnkyrkan i torsdags, och gissa vad. OMG. JAG GILLADE DET. JAG TYCKER OM BARN. Kan ni fatta? Då var detta barn från 7-12 år oxå! Dessa ghettokids alltså. Man kan inget annat än att älska dem med deras attityder och sköna accenter. Hade hand om "hantverks stationen" vilket gjorde skämtet ännu större. Fattar ni eller? Snacka om att utvecklas! Känner ni förrändringarnas vindar blåsa?!?!
Uppträdde med kören i ena produktionen, Stand, på House of Blues i fredags. Det är tydligen en big deal. Massor kända människor har stått på den scenen, och stället hade världens skönaste inredning. Väldigt flum. Man kunde bara känna hur mkt droger som tagits i det huset. Fanns ett litet rum som hette "confessions" som hade ett coketable. Spännande upplevelser må jag säga. Men vi sjöng en sång, jag är ju egentligen inte med i kören, men de behövde mer rörelse, så det använde sig av dansarna oxå. Najs för oss.
Dansar häcken av mig som sagt. Har gjort ngt konstigt med min arm från ett fall vi gör i ena dansen, och den är helt jacked up. Har asont. Tar dock painkillers som funkar bra, älskar pillerna i detta landet, de är asstarka och kan köpas överallt. Har dansträningar med Criscilla utöver detta inför Pastor school. Två asbra koreografier till T.i ft Justin Dead and gone och en Brandi låt, som är såå bra. Älskar det. Det är ganska svårt, men det är bra att utmanas.
Imorgon är det kyrkan kl 08.45 som gäller, vi måste alltid vara där så tidigt eftersom vi är greeters, ska så i en av dörrarna och vara trevlig. Sen direkt efter ska vi tillbaka till House of Blues igen och uppträda åter igen. Sen ska vi antagligen hem till Criscilla och sova över, jag tri och michelle. Sjukt trevligt. Hon är världens underbaraste, hon var här och hälsade på och såg våra fruktansvärda badrum, så hon åkte och köpte nya duschdraperi, mattor och tavlor och andra inredningsgrejer till våra 3 gemensamma badrum på tjejvåningen. Vem gör det liksom?? Love her.
MÅNDAG ÄR LEDIGT! Thank God. Eftersom det går så bra Ioss på våra övningar bestämde sig Sean för att ge oss ledigt. Det ska bli typ 27 grader. Stranden. JA TACK. I Januari. Inget skämt. Ibland älskar jag detta livet.
ibland.
Kommentarer
Postat av: matilda
Känner ni förrändringarnas vindar blåsa?!?!
jag känner de, sis! haha
Postat av: Sofia Utbult
Tack för att man får hänga med i ditt liv. Exciting and heartbreaking. Man får lite perspektiv som kan behövas när man e upptagen med köksval, tapeter, kakel mm... Jag ber för dig om välsignelse, beskydd och amazing experiences. Kram
Trackback