mandi k

Hola chicas!

Jag har overlevt. Hellday. Det var jobbigt, men sa vart det faktiskt. Sa, vi blir vackta mitt i natten kl 2.00, far inte prata eller ngt, bara ta pa oss klader och ga ned en trappa. Sen blir alla inkallade i bokstavsordning, precis som pa graduation, in Backstage, som ar vart samlingsrum. Dar haller Sean, var hete produktionsansvarige, typ artistiska ledare, ett av sina beromda inspirations tal. Kandes som om jag var med i filmen Remember the Titans. Haha, man kan inte mkt annat an skratta at dessa crazy americans. Iaf, vi far varsitt halsband, med en bricka pa som sager MCDQ - Masters Comission Dont Quit. Sen blir vi lamnade dar inne ett tag, utan att fatta ngt. Sen efter ett tag blir vi tillsagda att ga ut och parkeringen. Och det ar da helvetet borjar.

Som jag berattade forra gangen sa fick alla tjejer lagga sig ned pa marken och gora leglift, medan killarna i olika omgangar pushade up en bil for en backe 5 ggr. Om en av oss tjejer droppade ner fotterna i marken fick killarna borja om. Sa dom kampade for oss, och vi for dom. Medans vi lag dar och kampade gick 2&3 ars eleverna runt oss och skrek och uppmuntrade oss, helt seriost, kandes som lumpen. Men man maste ju kampa liksom, och ni som kanner mig vet att jag hellre dor an att droppar fotterna i marken. Men alla klarade inte det, sa vi fick gora om allt en gang.

Var det over efter det? Heck no. Da blev vi indelade i olika lag, det ena laget blev ihopkopplade i ett rep, och skulle tillsammans ga ner for en brant backe och hamta en sten, och sen ga upp igen och lamna den. Detta upprepades 8 ggr, eftersom det fanns 8 stenar att hamta langst ned. Medans de holl pa med detta, fick mitt lag sta i armhavningsposition, och det andra laget med armarna ratt ut fran kroppen. Mina damer och herrar, kan meddela att detta var ngt av det varsta jag varit med om fysiskt. FY BOVELEN vilken smarta. Men kaden, man klarar allt. Det handlar bara om overtyga hjarnan.

Sen var det bara att ga in igen. Sen fick vi veta att vi skulle in i "A mase", vilket betyder typ labyrint. Sa vi far ogonbindel, och en krok att kroka fast i labyrinten, vilken bestod av massa olika rep. Sa vi skulle du forsoka hitta en vag ut ur den har labyrinten, och nar vi trodde att vi hittat ut, skulle vi racka upp handen och fraga en ledare. Det basta med detta var, ar att jag hade hort om denna uppgiften innan. PRAISE JESUS, for jag visste att det inte fanns ngn vag ut, utan vagen ut var att fraga om hjalp. Fatta kanslan vissa hade, nar de fragade och fragade om de ar ute, men aldrig hitta ratt. For att inte vara for uppenbar gick jag runt en timme, sen fragade om ngn pa ngt satt kunde hjalpa mig? Och jag var ute. Vilken kansla. Denna uppgiften var enbart psykiskt jobbig, for man gar bara runt, runt, och man far inte prata overhuvudtaget. Denna uppgiften var svart att fatta meningen med nar man var i den, men nar jag val var ute forklarade Smoov, varldens mest dramatiska och seriosa kille, att meningen var att vi maste lara oss att man klarar inte allt sjalv, utan du kommer behova svalja din stolthet och fraga andra om hjalp. For vissa var detta ett wakeupcall, och faktiskt en ganska smart uppgift, aven om det var ackligt jobbigt.

Var det over efter detta? Nej. Efter lunch fick vi reda pa att vi skulle ta en liten promenad till Hollywood och tillbaka. 8 mile vardera vag. 16 miles, ca 20 mil. Kan lova att 4 h promenad kandes.

Sen var kl ca 19. Och da fick vi reda pa att var sista uppgift var att vi skulle ga ned for en kulle, tjejerna i ett lag och killarna i ett lag, och sedan skulle hela laget bli uppburet pa ngt satt upp for denna branta, grusiga kulle. Tank da att vissa av dessa chicas ar riktigt heavy. Svetten rann och alla var ackligt trotta, men det gjorde valdigt mkt for lagandan.

Efter vi klarat detta sa var det mat och dusch och firandes av Tres 22th b-day. Det var den jobbigaste dagen i mitt liv, fysiskt, men det kanns anda som att det var sjukt vart det. Som de sa till oss nar vi var klara, "Masters Comission, if you made this day, you can make any day". Det kanske kan vara svart for er att fatta syftet med alla konstigheter de utsatter oss for har, men allt har en mening, och ett syfte, for att de vill att vi ska vaxa sa mkt som mojligt, och bli starka som grupp. Och det gor det verkligen.

Men inte for alla tyvarr. Min roomie, Danna, lamnade MC den dagen. For att vara arlig, visste jag detta. Grejen var, att hon var beroende av Meth 1 manad innan hon kom hit, var knappt kristen och hade ingen aning vad hon gav sig in pa. Hon gled in pa ett bananskal eftersom hennes kusin ar en 3ars elev. Man maste vara sa sjukt motiverad for att palla detta, och det var inte hon. Sa nu ar vi bara tre i mitt rum. Kommer verkligen sakna hennes smssignal som ringde 3 ggr per natt, och hennes harblasande halv sju varje morgon. Verkligen.

Nu till ngt annat. Som tjej fran Sverige far man verkligen passa sig med killarna i detta landet. Man kan tydligen inte vara helt sig sjalv utan att de tror att man flirtar med dem. Det ar verkligen jobbigt, for jag ar bara trevligt, men det gar inte. Jag ska bara lagga ned att prata med killar, och ga i ide. Pratade med Josefine, en svensk volontar, om detta. Hon berattade att hon bara lagt ned att forsoka bli van med killar har.Tror att de ar screwed up av datingkulturen i detta landet. Allt och alla ar datingmaterial, och det ar bara sa annorluna jamfort med svedala har. Men det ar val bara att anpassa sig!

Sa, imon ar var forsta danstraning infor julshowen "Joy of Christmas". Ska bli asball, alskar att vara med i produktioner som det. Tydligen ar showen superserios och visas for flera tusen och ar i storsta broadway anda. Jag ar med i en "black and white dance", som ar en pardans(jag ska fa dansa med en KILLE!!!!!!) och vi kommer vara malade helt svart och vitt, precis som i en svartvit film. Kommer nog bli coolt. Annars har jag borjat ta danslektioner for en tjej som heter Cricilla, som ar proffisionell dansare, har dansat bakom ex. Brittan och Mariah! Alskar hennes klasser, hur ball som helst.

Livet i MC ar alltid ett aventyr, imorgon eftermiddag ar alla vanliga aktiviteter installda, vi ska installet kla upp oss i utgangsklader och aka till Hollywood pa en studio inspelning. Spannade liv! Tydligen ar det ngt for Darkchild, ni vet producenten som bland annat gjort pussycat dolls laten "When I grow up" och massor annat. Han freestylade pa ett av vara sondagformiddagsmoten for ett tagsen, och ar aktiv i Dream Center. Annars sags Jojo och Mario pa ett av vara moten for ett tag sen.

Idag var vi lediga, sa jag sooooov lange for att ta igen forlorad somn fran hellday, och sen akte vi till Burbank och kollade pa High School Musical 3. Sooo lame, men man kan ju inte lata bli att alska den. Tror att amerikanerna borjar get to me..

Langtar sa tills vi aker hem! snart ar det bara en manad kvar..

Nej ungdomar, fejjan kallar!

Love yall, pussar